torsdag 14 oktober 2010

Ramavtal telefoni

Är ramavtalen en förenkling eller ett hinder för konkurrens? Dessa två är inte motsatser. Det borde med nya Dante vara enklare, men det är det verkligen inte. Det har tillkommit massor av regler för hur avropsförfrågan skall göras, vad man får och inte får, vem som skall och inte skall ha rätt att offerera av dom som finns på listan. Antag att vi vill upphandla fast och mobil telefoni och att det finns ett antal operatörer som bara kan leverera en trafikform. Kan vi då kräva att leverantören skall kunna leverera båda? Nej, det går inte för man får inte lägga till några skall-krav. Kan vi kräva eget nät, dvs att leverantören äger sitt nät? Nej det går inte heller. Kan vi vikta om så att vi lägger stor vikt vid täckning? Ja, möjligen, om det inte är diskriminerande krav.

Hur kan vi bestämma innan avropet vilken form vi skall ha för telefonitjänster? KST eller egen växel? Kan vi möjligen gå ut i två parallella förfrågningar både KST och uppgradering? Nej, man måste bestämma före avropet. Men vi vet ju inte om vi har råd med den ena eller andra och vill göra det totalekonomiskt bästa valet. Hur skall det gå till om vi inte vet vad respektive metod kommer att kosta? KST är egentligen bara en finansieringsform. Vi kan alltid låta växeln stå kvar hos leverantören men samtidigt äga alla licenser. Vi har flera kunder som gör just detta. Nja, det finns givetvis motargument, men dom får vi kanske återkomma till. Frihetsgraderna i upphandlingen känns väsentligen mindre än i LOU!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar