onsdag 8 september 2010

iPhone och andra psykologiska fenomen

Man tar sig för den s.k. pannan.... En operatör berättade för mig att man kan se i deras nät vilka telefoner som bryter samtalen oftast. Klar etta ligger iPhone, det är ju känt att ju bättre dator desto sämre telefon. HTC går det ibland att ringa med. Det underliga är, läs och häpna, att man aldrig får in några klagomål från abonnenter med iPhone. Vad beror detta på? Min teori är att det inte är viktigt att kunna ringa, det viktiga är att ha en iPhone. Mina barn på mellanstadiet har kompisar som har iPhone. Varför det? Inte för att dom behöver iPhone, men för att pappa ifråga har ett så komplicerat ego att hans barn SKALL ha iPhone, även om glaset på displayen spricker....

Telefonen har blivit en förlängning av våra egon. Jag märker detta så tydligt när vi handlar upp ett par 1000 abonnemang och talar om för användarna att det finns 4 olika modeller av telefoner att välja mellan. Jag vill ha.... är en kommentar som man ofta får. Kan den anställde välja kaffemaskin, kopiator, PC individuellt? NEJ! Men telefonen är inne i örat på mig och där släpper jag inte in någon utomstående.

Summa: Vi är otroligt bortklemade med att få bestämma själva i demokratins namn och i de namn som de enskilda fackförbunden står för. Detta är skendemokrati, den representativa demokratin består i att den man utsett till inköpare bestämmer. Full Stop!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar