Ramavtal som begränsar konkurrensen

Det är inte givet att ramavtalen gör det enklare. Ofta tillkommer en massa regler som gör att konkurrensen begränsas. Exempel: Om man vill förnya telefonin och vill göra det till lägsta kostnad så kan man behöva jämföra Kommunikation som Tjänst KST, med att uppgradera egen växel. Det får man inte göra enligt Kammarkollegiet, man måste först bestämma vad man vill upphandla, även om man inte har en susning om vilket som blir totalekonomiskt billigast. Resultatet kan bli att man betalar mycket mera för funktionen KST än för uppgradering och service. Skillnaden för myndigheten kan vara marginell när det gäller förvaltning etc, men stor när det gäller priset!

Vad ger Kammarkollegiets ramavtal?

Idag hade jag en mycket intressant dialog med en kommun som upphandlat trafik och service via ramavtalen. Service enligt B2 och, vilket var en kul idé, trafiken via KST där man bara lyfte trafiken. Det finns så många funderingar om hur man måste göra i olika sammanhang, men detta var originellt. Ett sätt att göra upphandlingen enklare genom att det är så få avtalsparter i KST jämfört med C som är fast och mobil trafik samt transmission.

Hade också ett samtal med Kammarkollegiet som numera gärna svarar på frågor från konsulter, i alla fall om dom har en susning om vad dom pratar om. Min fråga var hur man hanterar avtalslängderna. Svaret var att Kammarkollegiet bara angivit maxlängder, dvs på trafik kan man ha upp till 36 månader plus max 12 månader. Vissa leverantörer tror att man måste följa exakt, men det finns en tanke bakom de flexibla avtalen, nämligen att vissa myndigheter går upp i andra och att man därför måste kunna teckna ett avtal på t ex 21 månader om det är den återstående tiden för en myndighet. I princip kan man alltså teckna ett avtal på 1 månad plus 12 även om ingen leverantör skulle vara så intresserad av detta.

Kammarkollegiet har ju bara ramavtal med en enda servicepartner på Alcatel, TDC. Det gör att det inte finns någon konkurrens, trots att Cygate kan leverera denna service. I ett sådant fall bör man kunna hävda att det finns tillräckliga skäl för att göra en vanlig LOU-upphandling utanför ramavtalet för att skapa verklig konkurrens.

Till sist kan man fråga sig om Ramavtalen gör det lättare för offentlig sektor. Vi på Voxacom och Q-telgruppen känner oss mycket osäkra på det!

Oseriös rådgivning

Det finns oseriösa företag i vår del av näringslivet. Klåpare och totala fiaskon, men också ett och annat stjärnskott. Vissa hävdar att de upphandlar för miljarder... jaha, hur många miljarder, på hur många år. Nja, ärligheten är inte övertygande, det handlar möjligen om ett antal miljoner per år... Någon konsult sägs ha genomfört 250 uppdrag på 15 år, bara vilda fantasier. Tack och lov, för det skulle ha blivit usla uppdrag. Det kanske det blev också. Några uppdrag är på väg upp mot tingsrätten... say no more!

Procentare är sådana som är agenter för leverantörerna och tar en kick-back på det belopp man lyckats få kunden att betala för tekniken. Dessa är överhuvudtaget inte konsulter utan nasare med arv från hästhandeln.

Välj en seriös partner som är oberoende från leverantörerna och som har en seriös framtoning där man sätter er som kund i fokus och inte sin egen lönsamhet i första hand!

Ramavtal telefoni

Är ramavtalen en förenkling eller ett hinder för konkurrens? Dessa två är inte motsatser. Det borde med nya Dante vara enklare, men det är det verkligen inte. Det har tillkommit massor av regler för hur avropsförfrågan skall göras, vad man får och inte får, vem som skall och inte skall ha rätt att offerera av dom som finns på listan. Antag att vi vill upphandla fast och mobil telefoni och att det finns ett antal operatörer som bara kan leverera en trafikform. Kan vi då kräva att leverantören skall kunna leverera båda? Nej, det går inte för man får inte lägga till några skall-krav. Kan vi kräva eget nät, dvs att leverantören äger sitt nät? Nej det går inte heller. Kan vi vikta om så att vi lägger stor vikt vid täckning? Ja, möjligen, om det inte är diskriminerande krav.

Hur kan vi bestämma innan avropet vilken form vi skall ha för telefonitjänster? KST eller egen växel? Kan vi möjligen gå ut i två parallella förfrågningar både KST och uppgradering? Nej, man måste bestämma före avropet. Men vi vet ju inte om vi har råd med den ena eller andra och vill göra det totalekonomiskt bästa valet. Hur skall det gå till om vi inte vet vad respektive metod kommer att kosta? KST är egentligen bara en finansieringsform. Vi kan alltid låta växeln stå kvar hos leverantören men samtidigt äga alla licenser. Vi har flera kunder som gör just detta. Nja, det finns givetvis motargument, men dom får vi kanske återkomma till. Frihetsgraderna i upphandlingen känns väsentligen mindre än i LOU!

Sekretess vid avrop??

Om man avropar från ett ramavtal så är ju upphandlingen redan klar, alla priser som är maxpriser är spikade. Om man väljer att inte direktupphandla från den som står överst på listan över avtalen skall man konkurrensutsätta igen. Är då prisbilagan möjlig att sekretessbelägga enligt sekretesslagen? Tveksamt, men intressant. Vad säger LOU om detta?

Vad beror detta på? Osunt och konkurrenshämmande!

Statliga bolag omfattas inte av offentlighetsprincipen

Statliga bolag som är upphandlande myndigheter omfattas normalt inte av offentlighetsprincipen. Dessa bolag omfattas endast av skyldigheten att lämna information om tilldelningsbeslutet som regleras i LOU. Någon skyldighet att lämna ut handlingar eller i övrigt lämna upplysningar om en avslutad upphandling föreligger inte.

Citat från Konkurrensverkets hemsida.

Är det sådana fenomen som ligger bakom problemen med korruption och svågerpolitik i bland annat Göteborgs kommunala förvaltning? I så fall har ju riksdagen medverkat till korruption och borde ta sin del av ansvaret. Jag minns att vi för ett antal år sedan inte fick ett uppdrag vi offererat till en statlig myndighet, i och för sig det första uppdrag vi INTE fick av totalt 20 förfrågningar. I alla fall försökte vi få ut underlagen, men företaget som numera är privat, hävdade att man inte var skyldig att lämna ut underlagen, men gjorde det ändå! Det var ju ett visst civilkurage!