Självklart har humanismen en central roll i kommunikationen mellan människor. Interface mellan människor via en teknik kräver dels att kopplingen mellan terminaler fungerar korrekt, men också att den artificiella intelligensen och därmed gränssnitten mellan människa och maskin designas på människans villkor. Om inte detta sker kommer det bli svårt att etablera nya tjänster som kräver att man anpassar människans beteende till tekniken i stället för tvärtom. Alla system måste bygga på kunskapen om hjärnans sätt att fungera, vanlig mänsklig logik och att systemen är självinstruerande. Apple har varit föregångare på detta område, men håller på att bli omsprungna av Samsung som idag säljer flera mobiltelefoner än iOS.
Att humanismen måste in i tekniken är ju självklart eftersom det är människor som är användare. M2M-applikationer och andra rent tekniskt kommunikativa kommunikationer har bara det kravet att data skall föras över enligt ett förutbestämt system. I designen av dessa system kommer i framtiden inte komplicerade gränssnitt att accepteras, typ programmering i någon maskinkod. Givetvis finns det appar som kan läsa av el-mätare, vattenmätare temperaturer i mätinstrument och allt annat som går att mäta. Men för att dessa skall fungera som vi vill behöver designen genomföras på människans villkor även här. Om ett antal år kommer vi att kunna styra en massa saker från en plattform, tända och släcka ljus, höja eller sänka värmen i bostaden etc. Detta är ju M2Mon men med mänskliga kommunikationer med själva systemet. Här har humanister och beteendevetare en given roll i teknikutvecklingen. Teknik på människans villkor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar